Torsten Boberg

Läs om mannen som öppnade Jämtlandsfjällen för turismen.

Text och foto: Bengt Engdahl.

För många år sedan läste jag en strapatsfylld turskildring med titeln ”Midvintertripp till Helags – i jackett". Med stor berättarglädje och med glimten i ögat skildras en närmare 15 mil lång skidtur mellan Enafors och Undersåker. Turen som företogs på mindre än två dygn inbegrep en nattlig toppbestigning av Helags. Året var 1913, månaden januari. Skildringen ingick i antologin ”Min bästa fjällfärd", utgiven 1950. Författaren var Torsten Boberg, ett för mig vid denna tidpunkt helt obekant namn. Min nyfikenhet på Torsten Boberg var nu väckt.

Torsten Boberg föddes 1892 i Grangärde, Dalarna. Han var kusin till arkitekten Ferdinand Boberg som bl a ritade Thielska galleriet, Rosenbad och NK. Modern Anna var verksam som konstnär med utställningar i London och Paris. Efter avslutad skolgång i Falun utbildade han sig vid dramatisk elevskola i Stockholm och hade framgångar som skådespelare innan han lämnade huvudstaden för Jämtland.

Man får förmoda att han blev bergtagen, eftersom han från denna stund förblev Jämtland och den svenska fjällvärlden trogen.

Inte mycket skrivet om Boberg

Det finns tyvärr ingen biografi över Boberg, så man får lägga pussel utifrån de uppgifter man har tillgång till: ett porträtt av Per Nilsson-Tanner i ”Kring press och parnass” 1933, minnesordet i ”Jämten” 1958, en artikel i Norrländsk uppslagsbok, en artikel i Turist, Svenska turistföreningens tidskrift, 2007. Samt inte minst alla de böcker och artiklar Boberg själv publicerade under hela sitt vuxna liv. Sammantaget träder bilden fram av en man med god fysik – en ”kraftkarl” sade man säkert på den tiden, en man med stor social kompetens, entreprenörsanda och mycket god förmåga att uttrycka sig i skrift.

Vid den här tiden, 1910-talet och några decennier framåt, var det inte många förunnat att ägna sig åt friluftsliv, fjällfärder och bergsbestigning. Boberg kom ur en samhällsklass som gav honom tid och ekonomisk möjlighet att ägna sig åt detta. Detta var också en tid då den svenska fjällturismen fortfarande var i sin linda. Boberg tog chansen att gå i spetsen för denna utveckling.

Mångsysslare

Äldre jämtar förknippar troligen Torsten Boberg med fjällhotellet i Trillevallen, som han startade och drev från 1939 fram till sin död 1957. Men utöver detta hann han med så mycket mer.

- Renskötare. Torsten Boberg tillbringade en sommar som renskötare hos samerna. Dessa erfarenheter resulterade i en bok ”Fjällmarkens folk”, 1930. Här skildras livet i den fiktiva byn ”Gubbdalen”

- Skådespelare. Efter avslutad skolgång i Falun utbildade sig Boberg till skådespelare. Han återvände tillfälligt till teatern då han 1936 och 1937 spelade titelrollen i Arnljotspelen.

- Författare till färdhandböcker och handledningar i fjällsport. Boberg skrev de första turböckerna över Jämtlandsfjällen överhuvudtaget, 1916 respektive 1920. Tillsammans med Gösta Olander, legendarisk idrottsledare och föreståndare för Vålådalens fjällstation, gav Boberg på 1930-talet ut bl a handboken ”Svensk fjällsport”, en pionjärgärning – tidigare fanns ingen handledning i detta ämne

- Författare till artiklar i årsböcker och antologier. Boberg var mycket produktiv som artikelförfattare i bl a STF:s årsbok, Jämten, Svenska fjällklubbens årsbok ”Till fjälls” och Skid- och friluftsfrämjandets årsskrift ”På skidor”

- Författare till skönlitteratur. Tre av Bobergs böcker är novellsamlingar med motiv huvudsakligen från fjällen. En del av berättelserna i dessa böcker är turskildringar som snarare hör hemma på geografihyllan.

- Författare till historisk litteratur. Tillsammans Erik Maijström gav Boberg ut "Tretusen man kvar på fjället" 1944

- Föredragshållare. Under många år var Boberg en av landets mest efterfrågade föredragshållare.

- Hembygdsforskare och ”arkeolog”. Boberg tog initiativet till utgrävningen av Undersåkers kyrkoruin

- Färdledare. Boberg var ledare för Svenska turistföreningen första färdledarkurs 1919. Som färdledare var han 38 gånger uppe på Kebnekaises sydtopp.-

- Bergsbestigare. Under 1920-talet gjorde Boberg tillsammans med följeslagare förstabestigningar av bl a Pierikpakte och Sarektjåkkos nordtopp i Sarek samt den första vinterbestigningen av Kebnekaises nordtopp

- Anlade vandringsleder. Boberg rösade under 1920-talet många av de vandringsleder i Jämtlandsfjällen som dagens fjällvandrare tar för givna. En del av detta arbete redovisas i STF:s årsbok 1921-

- Miljökämpe. I samband med utbyggnaden av Håckrenmagasinet på 1950-talet engagerade sig Boberg för bevarandet av Ottsjön

Varför läsa Boberg idag?

Färdhandböckerna: Bobergs turbeskrivningar är en guldgruva att ösa ur för den vandrare eller turåkare som vill veta mer om de trakter han färdas i. Här får man historiska och geografiska utvikningar som saknas i senare tiders turhandböcker. När den första färdhandboken gavs ut 1916 fanns ännu inga vägar till Vålådalen eller Storulvån. En vandring till t ex Sylarna måste alltså påbörjas i Undersåker, Ånn eller Enafors!

Handledningarna i fjällsport: För den som är intresserad av friluftsliv är det spännande att läsa dessa böcker och jämföra med dagens syn på utrustning och friluftsteknik. En del är förlegat, men mycket går igen och är ännu giltigt. Ingen skulle väl i dag komma på tanken att stoppa kängorna med skohö eller gnida en förfrusen kroppsdel med snö. Tipens om vadning, grävning av nödbivack eller orientering är däremot fortfarande fullt användbara.

Skildringar av turer och bestigningar: Skildringar av denna typ är tidlösa. Det är slående hur rikt och varierat språket är i äldre turskildringar, jämfört med det som skrivs idag. Boberg utgör inget undantag. Kanske är det senare tiders tilltro till fotografiet som gör att nutida äventyrare slutat anstränga sig att formulera upplevelsen i ord?

Skönlitteraturen
Skönlitteraturen är den sida av Bobergs författarskap som kanske står sig sämst. Språk och stil kan upplevas som föråldrade. Men å andra sidan, den som tilltalas av gammaldags vildmarksskildringar från en tid då storskogen ännu stod tät har här mycket att hämta. Här får vi möta ripfångare, vargjägare, kaffesmugglare, samiska original m fl. Somligt har säkert verklighetsbakgrund, annat är rena skrönor. Man anar att Boberg här delar med sig av egna erfarenheter eller återanvänder sådant han fått sig berättat - Boberg hade ju ett brett kontaktnät av personer som kunde berätta om vad som tilldragit sig i skogen och på fjället i gamla tider.

Böcker av Torsten Boberg

  1. Sommar i fjället

    Undertitel: handledning för fjällfarare
    Av: Boberg, Torsten
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1952
    Klassifikation: Friluftsliv

    Finns som: Bok
  2. Att dra till fjälls

    Av: Boberg, Torsten
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1949
    Klassifikation: Friluftsliv

    Finns som: Bok
  3. Bortom stigarna

    Undertitel: berättelser från fjällen
    Av: Boberg, Torsten
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1939
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  4. Till fjälls i västra Jämtland

    Undertitel: turbok för vinter- och sommarfärder
    Av: Boberg, Torsten
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1936
    Klassifikation: Norrland

    Finns som: Bok
  5. Vargavinter

    Undertitel: berättelser från fjällen
    Av: Boberg, Torsten
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1934
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  6. Fjällmarkens folk

    Undertitel: som renvaktare i högfjället
    Av: Boberg, Torsten
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1930
    Klassifikation: Norrland

    Finns som: Bok

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Anna-Kari Bäckvall den 15 december 2017