Dette er forfatterens første diktsamling

Det er høst og det blåser. Bladene faller. Bjørnen vandrer dypt inn i skogen og fuglene samler seg i store flokker. Mørketida kommer. Det blir frost. Menneskene blir stille og speider opp mot stjernene. Der, i det mørke himmelrommet, er noe stort i vente: Et nytt liv skal komme til verden. Alle gode krefter hjelper til. Langs en solstråle bærer det, ned mot jorda. Og så, når vinteren slipper taket og sola kommer tilbake, er tida inne. - En fortelling fra samisk mytologi, inspirert av samiske myter og religiøse forestillinger fra 1600- og 1700-tallet. Basert på tradisjoner fra lule- og sørsamiske områder. I etterordet gir Anna Westman Kuhmunen en kort beskrivelse av dette.

Stina bor i norra Sverige. Hon går i förskolan och där bestämmer sig kompisarna för att träffas ute efter sängdags. Hur ska det gå för Stina i den mörka kvällen? Detta är den första av tre tvåspråkiga om Barnen i Sápmi. I debutboken Stina på rymmen skildrar författaren vardagen för ett barn i en samisk familj.

Lilli och lillebror Lávre bor i Sapmi. De är ute och plockar hjortron med mamma och farfar. Lillebror får en glimt av det hemlighetsfulla Saivofolket som bor vid myren. Text och bild berättar om samisk kultur för alla sinnen. Den samiska författaren Elin Marakatt från Adevuopmi/Idivuoma ger ut sin bilderbok "Lilli, Lávre ja Sáivoálbmot", "Lilli, Lávre och Saivofolket" på sju språk. Illustrationerna i akvarell har konstnären Anita Midbjer gjort. Text och illustrationer har vuxit fram i ett samarbete mellan Elin, Anita, och Karin Sohlgren från NDIO kultur & kommunikation. Varje bok har två språk som stöder varandra. Med hjälp av PENpal eller Klasspennan kan man lyssna på varje sida i boken och spela in själv. Boken ges ut med bidrag från Kulturrådet och Region Norrbotten.

Lilli och lillebror Lávre bor i Sapmi. De är ute och plockar hjortron med mamma och farfar. Lillebror får en glimt av det hemlighetsfulla Saivofolket som bor vid myren. Text och bild berättar om samisk kultur för alla sinnen. Den samiska författaren Elin Marakatt från Adevuopmi/Idivuoma ger ut sin bilderbok "Lilli, Lávre ja Sáivoálbmot", "Lilli, Lávre och Saivofolket" på sju språk. Illustrationerna i akvarell har konstnären Anita Midbjer gjort. Text och illustrationer har vuxit fram i ett samarbete mellan Elin, Anita, och Karin Sohlgren från NDIO kultur & kommunikation. Varje bok har två språk som stöder varandra. Med hjälp av PENpal eller Klasspennan kan man lyssna på varje sida i boken och spela in själv. Boken ges ut med bidrag från Kulturrådet och Region Norrbotten.

Lilli och lillebror Lávre bor i Sapmi. De är ute och plockar hjortron med mamma och farfar. Lillebror får en glimt av det hemlighetsfulla Saivofolket som bor vid myren. Text och bild berättar om samisk kultur för alla sinnen. Den samiska författaren Elin Marakatt från Adevuopmi/Idivuoma ger ut sin bilderbok "Lilli, Lávre ja Sáivoálbmot", "Lilli, Lávre och Saivofolket" på sju språk. Illustrationerna i akvarell har konstnären Anita Midbjer gjort. Text och illustrationer har vuxit fram i ett samarbete mellan Elin, Anita, och Karin Sohlgren från NDIO kultur & kommunikation. Varje bok har två språk som stöder varandra. Med hjälp av PENpal eller Klasspennan kan man lyssna på varje sida i boken och spela in själv. Boken ges ut med bidrag från Kulturrådet och Region Norrbotten.

Lilli och lillebror Lávre bor i Sapmi. De är ute och plockar hjortron med mamma och farfar. Lillebror får en glimt av det hemlighetsfulla Saivofolket som bor vid myren. Text och bild berättar om samisk kultur för alla sinnen. Den samiska författaren Elin Marakatt från Adevuopmi/Idivuoma ger ut sin bilderbok "Lilli, Lávre ja Sáivoálbmot", "Lilli, Lávre och Saivofolket" på sju språk. Illustrationerna i akvarell har konstnären Anita Midbjer gjort. Text och illustrationer har vuxit fram i ett samarbete mellan Elin, Anita, och Karin Sohlgren från NDIO kultur & kommunikation. Varje bok har två språk som stöder varandra. Med hjälp av PENpal eller Klasspennan kan man lyssna på varje sida i boken och spela in själv. Boken ges ut med bidrag från Kulturrådet och Region Norrbotten.

Lilli och lillebror Lávre bor i Sapmi. De är ute och plockar hjortron med mamma och farfar. Lillebror får en glimt av det hemlighetsfulla Saivofolket som bor vid myren. Text och bild berättar om samisk kultur för alla sinnen. Den samiska författaren Elin Marakatt från Adevuopmi/Idivuoma ger ut sin bilderbok "Lilli, Lávre ja Sáivoálbmot", "Lilli, Lávre och Saivofolket" på sju språk. Illustrationerna i akvarell har konstnären Anita Midbjer gjort. Text och illustrationer har vuxit fram i ett samarbete mellan Elin, Anita, och Karin Sohlgren från NDIO kultur & kommunikation. Varje bok har två språk som stöder varandra. Med hjälp av PENpal eller Klasspennan kan man lyssna på varje sida i boken och spela in själv. Boken ges ut med bidrag från Kulturrådet och Region Norrbotten.

I Sápmi är Áillohas en kulturikon och en nationsbyggare. Áillohas var central för att etablera samiska förlag, föreningar och festivaler och kämpade för inhemska rättigheter i internationella forum. Dessutom var han en betydande konstnär inom jojk, visuell konst, poesi, fotografi, ljudkonst, bokdesign, skulptur och bokkonst.

I Samer: Ingen isolerad ö porträtterar fotografen Hans Jonsson samer i deras viktiga miljöer och sammanhang. Här möter vi några av de människor som verkar i fjällvärlden och i renskötseln; den vardag som är en naturlig och självklar del av samernas liv sedan urminnes tid. Boken innehåller även samers egna berättelser och en essä som sätter bilderna i ett historiskt perspektiv.

Det har gått drygt hundra år sedan Unna Saiva, en samisk offerplats i norra Lappland skändades och plundrades. Offergåvorna grävdes upp och fördes till Stockholm. Det skedde i en tid då svensk samepolitik präglades av rasbiologi och rasism.   Nu pågår en diskussion i hela västvärlden där utgångspunkten är att museer behöver se över sina samlingar med en självkritisk blick och vara beredda att återbörda kulturföremål som har kommit in i samlingarna till följd av en kolonial maktstruktur. I vissa fall handlar det om objekt som stulits eller plundrats, i andra fall är det snarare ojämlika maktförhållanden vid tiden för förvärvet, som gör ett återlämnande aktuellt.   Samerna är ett urfolk och har, med utgångspunkt i FN-deklarationen för urfolk, rätt att få tillgång till sina ceremoniella föremål.   Offergåvorna från Unna Saiva är en väl dokumenterad samling med runt 600 föremål och 156 kilo ben och horn, som finns i lagerhyllor på Historiska museet i Stockholm. Nu driver författaren Kerstin Andersson tillsammans med flera andra samer frågan om ett återbördande av offergåvorna till det samiska folket och ett museum i norra Sápmi.    "Att få tillbaka föremålen är ett sätt att återfå en del av vårt ursprung och vår historia. Det enda vi begär är att staten rättar till fel som begicks då – och att offergåvorna från Unna Saiva kan flytta hem och få en värdigare placering i Sápmi".   Välkommen att läsa mer om Unna Saiva – den lilla heliga sjön – och offergåvorna.

Över tjugo berättelser från Sápmi om att leva med gränser som skär rakt igenom språk och kulturer. Det handlar om att bära på flera kulturella identiteter, att växa upp utan att kunna sitt språk, om förtryck, rasism och exotisering. Och om motstånd, förr och nu.

Erin lea cearpmat. Dán girjjis son muitala jagi dáhpáhusain, ealliid, lottiid ja divrriid birra maid lea deaivan, dalle go lei miessi. Erin gulahallá buot ealliiguin maid deaivá. Muitala gal maiddái manne su olbmot dadjet son lea Erin. Boka er skrevet på samisk.

Lindells Kyss meg på tirsdag (2007) er den første i en serie korte barnebøker. På tirsdag har Bo lovet at han skal kysse tre jenter i bøttekottet. Bo er helt ny i klassen, har brunt hår og tøffe klær. Jentene trekker lodd om hvem som skal få kysse ham, og det er Elise, Mari og Ella som er de utvalgte. [Elib]

Jåhha luhkieuktsien jaepien båeries jïh sov fuelhkine orre Bijjie Sopperosne. Dïhte jåarhkeskuvlem orrijamme dan åvteste eejhtegh satnem båatsosne daarpesjieh.Men Jåhha maam akt jeatjah sæjhta. Mejtie barkoem ohtsedh, lohkedh, guhkede gåeteste juhtedh. Men jis dam dorje dellie sov fuelhkiem beahta.Dellie Minnam råaka. Dïhte jïjtse geajnoem vaadtsa, ij naakenem baajh sov bijjelen moenedh. Jåhha duasta seammalaakan darjodh? [Elib]